HÅLLBARHETSRAPPORT
E1 Klimatförändringar
Strategi och hantering av väsentliga påverkan, risker och möjligheter
Process för den dubbla väsentlighetsanalysen avseende klimatförändringar
ESRS 2, IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade påverkan, risker och möjligheter
AddLife har inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen identifierat väsentliga klimatrelaterade påverkan, risker och möjligheter. Väsentlighetsbedömningen omfattar både potentiell och faktisk klimatrelaterad påverkan och har baserats dels på en kvalitativ analys genom interna och externa intressentdialoger, dels på en genomlysning av aktiviteter och utsläppskällor i AddLifes egen verksamhet samt i uppströms och nedströms värdekedja. AddLife har identifierat en faktisk negativ påverkan på klimatet genom växthusgasutsläpp, energianvändning och energimix från tillverkning, distribution och användning av koncernens produkter. Den negativa påverkan är främst koncentrerad uppströms i värdekedjan, kopplad till utvinning av resurser och tillverkning av de komponenter och produkter som AddLife distribuerar.
| VÄSENTLIG PÅVERKAN, RISK ELLER MÖJLIGHET | ||
| Anpassning till klimatförändringar | Risk | U, E |
| Begränsning av klimatförändringar | Påverkan (faktisk, negativ) | U, E, N |
| Risk | U, E, N | |
| Möjlighet | U, E, N | |
| Energi | Påverkan (faktisk, negativ) | U, E, N |
| Uppströms (U), Egen verksamhet (E), Nedströms (N) | ||
I den egna verksamheten är det framför allt bränsleförbrukning i fordon samt elförbrukning, värme och kyla till kontor som ger upphov till växthusgasutsläpp. Nedströms medför kundernas användning av produkterna samt avfallshanteringen av dessa ytterligare utsläpp.
Risk- och möjlighetsanalys baserad på scenarier
För att identifiera väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter samt bedöma motståndskraften i AddLifes affärsmodell, verksamhet och strategi har en risk- och möjlighetsanalys i linje med TCFDs (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) rekommendationer genomförts. Analysen har genomförts utifrån kvalitativa bedömningar på en övergripande nivå, utan att data för specifika geografiska platser har använts. Den har utgått från ett värdekedjeperspektiv och omfattar både fysiska klimatrelaterade risker, inklusive akuta och kroniska händelser, samt omställningsrisker och -möjligheter över kort (1 år), medellång (1–5 år) och lång sikt (mer än 5 år) i enlighet med definitionerna i ESRS. Tidshorisonterna har bedömts linjera väl med omsättningshastigheten av koncernens tillgångar samt strategiska planering och beslutsfattande. De identifierade riskerna och möjligheterna har utvärderats baserat på sannolikheten för att de inträffar, omfattningen av de potentiella finansiella effekterna, organisationens sårbarhet samt hur hastig uppkomsten och varaktigheten av effekterna kan bedömas bli.
För att säkerställa en relevant och välgrundad bedömning som tar hänsyn till både extrema och optimistiska framtida utfall har analysen utgått från ett scenario med fortsatt höga globala växthusgasutsläpp (RCP 8.5) och ett scenario med kraftfulla klimatåtgärder (RCP 2.6). Scenarierna är hämtade från FN:s klimatpanel IPCC och baseras på regional nivå samt sträcker sig till år 2100. De bygger på den senaste vetenskapen och omfattar klimatforskning från hela världen. Läs mer om de tillämpade scenarierna under 'Metod och definitioner' i detta kapitel.
AddLife har främst använt scenarierna som kvalitativ input till riskbedömning och strategiarbete, men har inte identifierat några kritiska klimatrelaterade antaganden som i dagsläget påverkar de finansiella rapporterna eller den finansiella planeringen. Arbetet påbörjades under 2024 och resultatet presenterades och godkändes av styrelsen under 2025.
Fysiska klimatrelaterade risker
Akuta risker avser plötsliga extrema klimat- eller väderhändelser, och analysen har identifierat risker såsom översvämningar, skyfall, stormar, värmeböljor och skogsbränder. Kroniska risker avser varaktiga förändringar i klimatet, och analysen har identifierat risker kopplade till höjning av havsnivån, gradvis högre medeltemperaturer eller längre perioder av torka och förändrade nederbördsmönster. Dessa risker har framför allt identifierats under ett scenario med fortsatt höga globala växthusgasutsläpp (RCP 8.5). För AddLife kan både de identifierade akuta och kroniska klimatrelaterade riskerna orsaka skador på lager eller störningar i leveranskedjan och den egna driften avseende logistik, produktion och infrastruktur över kort, medellång och lång sikt. Det kan leda till intäktsförluster orsakade av förseningar, ökade nedskrivningar av skadat lager och ökade kostnader för transport och försäkringspremier.
Klimatrelaterade omställningsrisker och -möjligheter
Klimatrelaterade omställningsrisker och -möjligheter relaterar till de finansiella konsekvenser som uppstår till följd av samhällets omställning till en mer koldioxidsnål ekonomi. AddLife har identifierat risker och möjligheter kopplat till skärpta regelverk, teknisk utveckling, förändrade kundkrav, konkurrenssituation, förtroende samt tillgång till kapital. Dessa risker och möjligheter har framför allt identifierats under ett scenario med kraftfulla klimatåtgärder (RCP 2.6).
För AddLife kan omställningen till en koldioxidsnål ekonomi medföra både risker och möjligheter, framförallt på medellång och lång sikt. Skärpta regelverk och kundkrav kan tänkas medföra ökade investeringar i produktutveckling och kostnader för nödvändiga certifieringar. Som en följd av leverantörernas omställning kan även kostnader för råvaror, inköp och transporter förväntas öka, vilket kan komma att återspeglas i priset på de produkter som AddLife distribuerar. Om omställningen i värdekedjan uteblir riskerar AddLife intäktsbortfall, minskade marknadsandelar och förtroendeskada. Genom att utveckla klimatanpassade produkter, investera i ny teknik och samarbeta med motståndskraftiga leverantörer kan koncernen i stället ta vara på tillväxtmöjligheter och stärka leverantörskedjans stabilitet.
Väsentliga påverkan, risker och möjligheter avseende klimatförändringar
ESRS 2 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
AddLife har genom sin risk- och möjlighetsanalys och de två scenarier som utvärderats, bedömt motståndskraften i koncernens affärsmodell, verksamhet och strategi genom att kvalitativt utvärdera befintliga och förväntade finansiella effekter från klimatrelaterade risker på kort, medellång och lång sikt.
AddLife är framför allt exponerad mot fysiska klimatrelaterade risker genom sin globala värdekedja och verksamhetens starka beroende av sina affärspartners. Klimatrelaterade störningar eller förseningar i leveranskedjan kan få direkta negativa effekter på koncernens finansiella ställning och resultat. Dotterbolagens exponering mot dessa risker varierar beroende på verksamhetens karaktär och möjligheten att ersätta befintliga leverantörer. Även AddLifes egna verksamhet är exponerad mot fysiska klimatrelaterade risker, framför allt de dotterbolag som är verksamma i södra Europa vars region är mer utsatt för extremväder. Plötsliga väderhändelser har ett snabbt förlopp och om ett enskilt dotterbolag drabbas kan skador på lager eller störningar i den egna driften orsaka direkta ekonomiska förluster samt förtroendeskada. Utifrån ett koncernperspektiv bedöms verksamheten dock vara förhållandevis motståndskraftig mot plötsliga extrema väderhändelser. Dels bidrar den decentraliserade affärsmodellen till att de cirka 85 operativa dotterbolagen är verksamma på olika geografiska platser, vilket bidrar till att sprida riskexponeringen och minska sårbarheten för plötsliga väderhändelser, som normalt är lokalt eller regionalt begränsade. Dels arbetar AddLife aktivt med en effektiv hantering av sitt rörelsekapital vilket innefattar lagerhållning. Samtidigt innebär närvaro på flera europeiska marknader att AddLife exponeras mot olika typer av kroniska klimatförändringar, där effekterna byggs upp över tid och kräver ett långsiktigt anpassningsarbete.
Även omställningsrelaterade risker och möjligheter är starkt kopplade till AddLifes uppströms värdekedja. Skärpta regelverk och kundkrav bedöms med hög sannolikhet innebära behov av investeringar i produktutveckling och kostnader för nödvändiga certifieringar. Som en följd av omställningen i flera leverantörsled kan även kostnader för råvaror, inköp, infrastruktur och transporter förväntas stiga, vilket i sin tur kommer återspeglas i priset på de produkter som AddLife distribuerar. I dagsläget varierar kundkravens omfattning och inriktning mellan olika geografiska marknader, men förväntas öka på längre sikt. Det finns en osäkerhet kring koncernens kunders betalningsvilja och investeringsutrymme för att bära de ökade kostnader som följer av skärpta krav på omställning av värdekedjan.
På lång sikt bedöms omställningen till en mer koldioxidsnål ekonomi i hela värdekedjan vara av stor betydelse för att möta de skärpta kraven och minska risken för intäktsbortfall genom minskade marknadsandelar, ökade kostnader och förtroendeskada. Genom att bedriva ett proaktivt klimatarbete kan AddLife i stället ta vara på tillväxtmöjligheter inom nya marknadssegment, stärka tillförlitligheten och minska störningar i leverantörskedjan genom att utveckla och investera i klimatanpassade produkter och ny teknologi samt samarbeta med motståndskraftiga leverantörer och kunder. En osäkerhetsfaktor som har identifierats avseende omställningen inom Life Science-sektorn är de målkonflikter som potentiellt kan uppstå mellan olika regelverk på den europeiska marknaden. Sektorn kännetecknas av strikta regleringar och krav avseende produktkvalitet och säkerhet, där nya EU-förordningar för medicintekniska produkter (MDR) och produkter för In vitro-diagnostik (IVDR) i många fall kommer innebära komplexa prövningar för CE-certifiering. Det resulterar i långa inneboende utvecklingscykler som kan innebära en fördröjning och sårbarhet mot omställningsrelaterade klimatrisker.
AddLifes identifierade påverkan, risker och möjligheter kommer adresseras i koncernens klimathandlingsplan och ligga till grund för strategiska initiativ, åtgärder och resursallokering.
Klimathandlingsplan
E1-1 Klimathandlingsplan för begränsning av klimatförändringarna
Baserat på den genomförda risk- och möjlighetsanalysen tog AddLife under föregående räkenskapsår fram ett utkast till en koncerngemensam klimathandlingsplan. Avsikten var att denna, tillsammans med nya klimatmål i enlighet med kriterierna för Science Based Targets initiative (SBTi), skulle antas av styrelsen under rapporteringsperioden. Under året har SBTi publicerat ett utkast men ännu inte fastställt sin nya Net‑Zero Standard, och AddLife har därför valt att avvakta de slutliga standarderna för att kunna bedöma i vilken utsträckning de är ändamålsenliga för koncernens klimatarbete. Koncernen har därmed inte haft någon antagen klimathandlingsplan under rapporteringsperioden.
AddLife avser att fastställa nya klimatmål under 2026 och i samband med det fastställa och implementera en uppdaterad klimathandlingsplan med specifika åtgärder för att hantera identifierade klimatrelaterade påverkan, risker och möjligheter.
Policyer avseende klimatförändringar
E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
Under rapporteringsperioden har AddLife arbetat med framtagandet av en klimatpolicy som en del av koncernens klimathandlingsplan. Policyn har ännu inte antagits av styrelsen då koncernen inväntar de nya standarderna från SBTi för att utvärdera och fastställa nya klimatmål för koncernen.
Åtgärder och resurser avseende klimatförändringar
E1-3 Åtgärder och resurser i relation till klimatrelaterade policys
Framgent kommer AddLifes klimathandlingsplan att utgöra grunden för koncernens arbete och åtgärder för att minska växthusgasutsläpp och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter i den egna verksamheten samt uppströms och nedströms värdekedja. Åtgärderna kommer att integreras i AddLifes strategiska hållbarhetsarbete och kommer informeras av nya regulatoriska krav samt förväntningar från kunder och investerare.
AddLifes klimatpolicy, klimathandlingsplan och åtgärder har ännu inte antagits av styrelsen, men förväntas översiktligt innefatta:
- Åtgärder för att hantera klimatrelaterad påverkan i AddLifes uppströms- och nedströms värdekedja. Arbetet kommer bedrivas inom ramen för den koncernövergripande processen för tillbörlig aktsamhet avseende hållbarhet i leverantörskedjan, läs mer om den processen under "Tillbörlig aktsamhet avseende hållbarhet i leverantörskedjan" i kapitel G1 Affärsetik.
- Åtgärder för att hantera klimatrelaterad påverkan i AddLifes egen verksamhet genom successiv övergång från fossila till förnybara bränslen och elektricitet.
- Åtgärder för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter i AddLifes egen verksamhet samt uppströms och nedströms värdekedja. Det kommer initialt innefatta en fördjupad riskanalys av koncernens egna anläggningar för ökad förståelse av riskexponeringen, med avsikt att över tid utvidga analysen till leverantörskedjan.
Mått och mål
Mål avseende klimatförändringar
E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
Under tidigare år har AddLife utvärderat sitt klimatarbete utifrån ett mål om minskad utsläppsintensitet med 2022 som basår och målår 2025. I samband med föregående års översyn av utsläppskällor har koncernen under innevarande rapporteringsperiod inte fortsatt följa upp detta mål, då den historiska utsläppsdata som låg till grund för målet inte längre bedöms vara jämförbar. Koncernens växthusgasutsläpp för innevarande år har jämförts mot utfallet under föregående rapporteringsperiod.
Ambitionen för året har varit att uppdatera koncernens klimatmål i enlighet med kriterierna för Science Based Targets initiative (SBTi), i syfte att säkerställa att AddLifes klimatarbete överensstämmer med 1,5 °C-målet enligt Parisavtalet och uppnå klimatneutralitet senast 2050. Under året har SBTi publicerat utkast men ännu inte fastställt sin nya Net‑Zero Standard, och AddLife har därför valt att avvakta den slutgiltiga standarden för att kunna bedöma i vilken utsträckning de är ändamålsenliga för koncernens klimatarbete.
AddLife avser att fastställa koncernens nya klimatmål och definiera ett nytt basår under 2026. Det nya klimatmålet kommer informera koncernens klimatpolicy och klimathandlingsplan avseende specifika åtgärder för att hantera identifierad påverkan, risker och möjligheter.
Energianvändning och energimix
E1-5 Energianvändning och energimix
Under rapporteringsperioden uppgick energikonsumtionen till 30 591 MWh och minskade med 4 procent i jämförelse med 2024. Energikonsumtionen bestod av 78 procent fossila källor, 3 procent nukleära källor och 19 procent förnyelsebara källor. Den förnyelsebara energikonsumtionen var något högre under 2025 jämfört med föregående period, varav 56 procent via kontrakt och 29 procent via ursprungsgarantier. Övrig förnyelsebar energi har beräknats baserat på respektive lands residualmix. Enbart en mindre andel, motsvarande 3 procent, utgjordes av egenproducerad energi från solceller.
| Energikonsumtion och mix (MWh)1) | 20253) | 20244) |
|---|---|---|
| Energikonsumtion från fossila källor | 23 854 | 25 663 |
| Varav bränsleförbrukning från kol | - | - |
| Varav bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter | 16 850 | 18 397 |
| Varav bränsleförbrukning från naturgas | 1 874 | 1 490 |
| Varav bränsleförbrukning från andra fossila källor | 669 | 1 360 |
| Varav förbrukning från inköpt elekticitet, värme, ånga eller kyla från fossila källor | 4 461 | 4 416 |
| Andel fossila energikällor av total energikonsumtion, % | 78 | 80 |
| Energikonsumtion från nukleära källor | 844 | 1 110 |
| Andel nukleära källor av total energikonsumtion, % | 3 | 3 |
| Energikonsumtion från förnyelsebara källor | 5 893 | 5 190 |
| Varav bränsleförbrukning från förnyelsebara energikällor | 433 | 202 |
| Varav förbrukning från inköpt elektricitet, värme, ånga eller kyla från förnyelsebara källor | 5 295 | 4 975 |
| Varav Konsumtion av egengenererad icke-bränslebaserad energi | 165 | 13 |
| Andel förnyelsebara källor av total energikonsumtion, % | 19 | 17 |
| Total energikonsumtion | 30 591 | 31 963 |
| Energiintensitet från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan (mwh/MSEK)2) | 2,9 | 3,1 |
| 1) Informationen har inte validerats av annan extern part än inom ramen för den lagstadgade översiktliga granskningen | ||
| 2) Energiintensiteten har beräknats baserat på raden nettoomsättning i koncernens resultaträkning (inklusive not 5 och 6). Måttet har beräknats för koncernen som helhet utifrån klassificering i NACE‑avdelning G. ESRS MDR-M § 77 (b) | ||
| 3) Utfallet 2025 inkluderar inte nyförvärvade dotterbolag under perioden | ||
| 4) Jämförelsesiffror för 2024 har justerats med 16 926 MWh avseende fossila källor, 663 MWh avseende nukleära källor och -118 497 MWh avseende förnyelsebara källor, till följd av uppdaterad metod och identifierade fel | ||
Totala växthusgasutsläpp
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
Under 2025 uppgick de totala växthusgasutsläppen till 427 151 tCO2e, en minskning om 1 procent i jämförelse mot föregående rapporteringsperiod. De direkta utsläppen i scope 1 minskade med 4 procent, främst hänförligt till förändring av fordonsflottan och användning av företagsbilar. Den största relativa förändringen avser indirekta utsläpp i scope 2. De marknadsbaserade utsläppen ökade med 14 procent med anledning av en lägre andel ursprungsgarantier medan de platsbaserade utsläppen minskade med 27 procent som en följd av uppdaterad uppsättning emissionsfaktorer. Övriga indirekta utsläpp i scope 3, som står för den största delen av koncernens klimatpåverkan, var i princip oförändrad i jämförelse med föregående period. Minskade utsläpp i kategori 11: Användning av sålda produkter motverkades av ökade utsläpp från kategori 1: Inköpta varor och tjänster samt kategori 4: Uppströms transporter och distribution. Sammantaget uppgick AddLifes totala växthusgasutsläpp till ungefär samma nivå som 2024.
| Växthusgasutsläpp (tCO2e)1), 2) | 2025 | 20243) | ∆ % |
|---|---|---|---|
| Direkta växthusgasutsläpp, Scope 1 | |||
| Bruttoutsläpp av växthusgaser Scope 1 | 4 896 | 5 088 | -4 |
| Indirekta växthusgasutsläpp, Scope 2 | |||
| Bruttoutsläpp av växthusgaser Scope 2 (platsbaserat) | 1 203 | 1 658 | -27 |
| Bruttoutsläpp av växthusgaser Scope 2 (marknadsbaserat) | 2 444 | 2 138 | 14 |
| Övriga indirekta växthusgasutsläpp, Scope 3 | |||
| Bruttoutsläpp av växthusgaser Scope 3 (väsentliga kategorier) | 421 052 | 422 593 | -0 |
| varav kategori 1: Inköpta varor och tjänster | 356 894 | 352 173 | 1 |
| varav kategori 2: Kapitalvaror | 7 602 | 6 783 | 12 |
| varav kategori 3: Bränsle- och energirelaterade aktiviteter | 1 627 | 1 702 | -4 |
| varav kategori 4: Uppströms transporter och distribution | 25 629 | 21 023 | 22 |
| varav kategori 5: Avfall genererat i den egna verksamheten | 46 | 80 | -43 |
| varav kategori 6: Affärsresor | 3 563 | 3 203 | 11 |
| varav kategori 7: Medarbetarnas pendling | 3 210 | 3 111 | 3 |
| varav kategori 9: Nedströms transporter och distribution | 933 | 2 319 | -60 |
| varav kategori 11: Användningen av sålda produkter | 19 969 | 30 622 | -35 |
| varav kategori 12: Sluthantering av sålda produkter | 1 579 | 1 576 | 0 |
| Totala växthusgasutsläpp | |||
| Totala växthusgasutsläpp (platsbaserat) | 427 151 | 429 340 | -1 |
| Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserat) | 428 393 | 429 820 | -0 |
| Totala biogena bruttoutsläpp | |||
| Varav relaterat till scope 1 | 219 | 204 | 7 |
| Varav relaterat till scope 2 | - | - | - |
| Varav relaterat till scope 3 | - | - | - |
| 1) Informationen har inte validerats av annan extern part än inom ramen för den lagstadgade översiktliga granskningen | |||
| 2) Inget basår har angetts då AddLife inte utvärderar något mål för rapporteringsperioden | |||
| 3) Jämförelsesiffror för 2024 har justerats med 503 tCO2e avseende Scope 2 (platsbaserat), 284 tCO2e avseende Scope 2 (marknadsbaserat) och 4 457 tCO2e avseende Scope 3, till följd av identifierade fel | |||
AddLifes utsläppsintensitet har beräknats baserat på de totala växthusgasutsläpp som presenteras i ovan tabell, fördelat på koncernens nettoomsättning. Utsläppsintensiteten uppgick till 41 tCO2e/SEKm för rapporteringsperioden och har minskat marginellt i jämförelse med föregående år.
| Utsläppsintensitet av växthusgasutsläpp per nettoomsättning (tCO2e/MSEK)1) | 2025 | 20243) | ∆ % |
|---|---|---|---|
| Totala växthusgasutsläpp (platsbaserat) per nettoomsättning2) | 41 | 42 | -0 |
| Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserat) per nettoomsättning2) | 41 | 42 | -0 |
| 1) Informationen har inte validerats av annan extern part än inom ramen för den lagstadgade översiktliga granskningen | |||
| 2) Utsläppsintensiteten har beräknats baserat på raden nettoomsättning i koncernens resultaträkning (inklusive not 5 och 6) | |||
| 3) Jämförelsesiffror för 2024 har justerats med 1 tCO2e/MSEK | |||
Metod och definitioner
Scenariobeskrivning från koncernens risk- och möjlighetsanalys
Fortsatt höga koldioxidutsläpp (RCP 8.5)
Scenariot innebär fortsatt höga utsläpp utan större åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Insatser sker främst som reaktioner på klimatkatastrofer. Huvuddrag för scenariot:
- Koldioxidutsläpp tredubblas, vilket leder till en temperaturökning på över 4°C till år 2100.
- Fossila bränslen dominerar energiproduktionen.
- Snabb befolkningstillväxt och ekonomisk expansion driver ökade utsläpp.
- Polarisar och glaciärer smälter snabbt, vilket höjer havsnivån avsevärt.
- Extremväder som värmeböljor, torka och stormar blir allt vanligare.
- Ekosystem och biologisk mångfald hotas, många arter kan inte anpassa sig.
- Sämre luftkvalitet, hälsoproblem och mat- och vattenbrist ökar, särskilt för utsatta grupper.
- Klimatförändringar bidrar till konflikter, migration och ekonomisk instabilitet.
Kraftfulla klimatåtgärder (RCP 2.6)
I detta scenario vidtas proaktiva åtgärder för att begränsa klimatförändringarna, vilket leder till lägre uppvärmning och mindre allvarliga konsekvenser jämfört med RCP 8.5. Huvuddrag för scenariot:
- Koldioxidutsläppen når sin topp kring 2050 och minskar därefter genom kraftfulla insatser.
- Den globala temperaturökningen begränsas till 1,5–2°C över förindustriella nivåer till år 2100.
- Snabb omställning till förnybar energi och förbättrad energieffektivitet.
- Måttligare havsnivåhöjning och färre extrema väderhändelser än i högutsläppsscenarier.
- Ekosystem och biologisk mångfald påverkas mindre, vilket ger arter bättre anpassningsmöjligheter.
- Hälsorisker som luftföroreningar och värmestress minskar, men kvarstår i vissa regioner.
- Socioekonomiska effekter blir mer hanterbara, med färre konflikter och klimatrelaterad migration.
Beräkning av växthusgasutsläpp
Grund för beräkning och presentation
AddLifes utsläpp av växthusgaser har beräknats enligt GHG protokollet (Greenhouse Gas Protocol) baserat på en operativ kontrollmetod. Växthusgasutsläppen presenteras som metriska ton koldioxidekvivalenter (tCO2e).
Applicerbara växthusgaser
De totala koldioxidekvivalenterna inkluderar samtliga tillämpliga växthusgaser och har räknats om baserat på GWP-värdet (Global Warming Potential) från IPCC:s femte eller sjätte kunskapsutvärdering, beroende på uppsättningen i tillgängliga emissionsfaktorer.
Beräkning av växthusgaser i Scope 1
Scope 1 består av växthusgasutsläpp från företagets fordon, stationär förbränning i pannor och ugnar, läckage av köldmedium från kyl- och AC-anläggningar samt egenproducerad energi från förnybara källor. Beräkningarna har främst baserats på aktivitetsdata och estimat har förekommit för att säkerställa en fullständig rapportering. Metoden har utgått från både leverantörsspecifika emissionsfaktorer samt genomsnittliga emissionsfaktorer från Department of Environment, Food and Rural Affairs (DEFRA), International Energy Agency (IEA) och Association of Issuing Bodies (AIB).
Beräkning av växthusgaser i Scope 2
Scope 2 består av växthusgasutsläpp från inköpt och konsumerad elektricitet, värme och kyla. Beräkningarna har främst baserats på aktivitetsdata och estimat förekommer för att säkerställa en fullständig rapportering. Metoden har främst utgått från genomsnittliga emissionsfaktorer men leverantörsspecifika emissionsfaktorer har förekommit till viss del. För koldioxidekvivalenter av elektricitet har emissionsfaktorer från Association of Issuing Bodies (AIB) använts, produktionsmix för beräkning av den platsbaserade metoden och residualmix för den marknadsbaserade metoden. För värme och kyla har emissionsfaktorer från både Department of Environment, Food and Rural Affairs (DEFRA) och nationella branschorganisationer använts.
Beräkning av växthusgaser i Scope 3
Scope 3 inkluderar de väsentliga kategorierna inköpta varor (3.1), kapitalvaror (3.2), bränsle och energirelaterade aktiviteter (3.3), uppströms transporter och distribution (3.4), avfall från verksamheten (3.5), tjänsteresor (3.6), anställdas resor till och från arbetet (3.7), nedströms transporter och distribution (3.9), användning av sålda produkter (3.11) samt avfallshantering av sålda produkter (3.12). kategorierna uppströms leasing (3.8), bearbetning av sålda produkter (3.10), nedströms leasing (3.13), franchising (3.14), och investeringar (3.15) driver inte några eller mycket begränsade växthusgasutsläpp och har därför bedömts ej väsentliga och exkluderats från beräkningarna.
Beräkningarna av uppströms växthusgasutsläpp har utgått både från en utgiftsbaserad metod och från aktivitetsdata med tillhörande genomsnittliga emissionsfaktorer. Nedströms växthusgasutsläpp har beräknats utifrån en estimerad modell för produkternas livstidsförbrukning. Modellen tar hänsyn till faktiska eller uppskattade antal sålda produkter, effekt, daglig användning, årsdrift, avfallsmängd, förväntad livslängd, marknader samt det elnät där produkterna används. För kategori 11 uppskattas även användningen av kylmedier och aerosoler. Beräkningarna har främst baserats på emissionsfaktorer från Department of Environment, Food and Rural Affairs (DEFRA) och Exiobase. Enbart en mindre andel av AddLifes totala växthusgasutsläpp i scope 3 har beräknats med hjälp av primärdata. Nästan 95 procent av utsläppen i scope 3 baseras på sekundära datakällor, huvudsakligen utgiftsbaserade beräkningar.
Datakällor
Aktivitetsdata har bland annat baserats på källor som fakturor, elmätare, resehanteringsplattformar, medarbetarenkäter och information från leverantörer. Data har även estimerats baserat på trendbaserade uppskattningar, genom att extrapolera aktivitetsdata eller genom uppskattningar med hjälp av proxydata och branschgenomsnitt.
Insamling av data
Data har samlats in lokalt genom dotterbolagens interna ERP och lagerhanteringssystem samt via bekräftelser och rapporter framtagna av tredje part. Data har därefter konsoliderats och klimatberäkningar har genomförts via ett koncerngemensamt rapporteringssystem, administrerat av koncernens hållbarhetsteam.
Förändringar under räkenskapsåret
Inga väsentliga förändringar i metod, källor för emissionsfaktorer, övriga källor eller datainsamling har förekommit under rapporteringsperioden, i jämförelse med föregående period.
Utvärdering av basår
Principiellt justeras basåret vid en väsentlig förändring i antingen utsläppsinventering, strukturella förändringar, datafel eller tidslinje, vilket säkerställer jämförbarhet av mätvärden. Under rapporteringsåret har AddLife inte utvärderat något hållbarhetsmål utifrån ett basår och koncernens växthusgasutsläpp för innevarande år har i stället följts upp mot utfallet under föregående räkenskapsår. AddLife avser att fastställa koncernens nya klimatmål och definiera ett nytt basår under 2026.