Noter till resultat- och balansräkning
Belopp i MSEK, där inget annat anges.
Not 18 Finansiella tillgångar och skulder – kategorier och verkliga värden
Redovisade värden på finansiella instrument redovisas i balansräkningen enligt följande tabeller.
| 2022-12-31 | Finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | Finansiella tillgångar/skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | Summa redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | - | 10 | 10 | |||
| Långfristiga fordringar | - | 85 | 85 | |||
| Kundfordringar | - | 1 326 | 1 326 | |||
| Likvida medel | - | 376 | 376 | |||
| Övriga fordringar | - | - | - | |||
| Totalt | - | 1 796 | 1 796 | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 207 | 2 537 | 2 744 | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 59 | 1 837 | 1 896 | |||
| Leverantörsskulder | - | 957 | 957 | |||
| Övriga skulder¹ | - | 8 | 8 | |||
| Totalt | 266 | 5 338 | 5 604 | |||
| 2021-12-31 | Finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | Finansiella tillgångar/skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | Summa redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | - | 9 | 9 | |||
| Långfristiga fordringar | - | 7 | 7 | |||
| Kundfordringar | - | 1 089 | 1 089 | |||
| Likvida medel | - | 345 | 345 | |||
| Övriga fordringar | - | - | - | |||
| Totalt | - | 1 450 | 1 450 | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 303 | 261 | 564 | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 46 | 2 693 | 2 739 | |||
| Leverantörsskulder | - | 796 | 796 | |||
| Övriga skulder¹ | - | 2 | 2 | |||
| Totalt | 349 | 3 752 | 4 101 | |||
| ¹ Inkluderar derivat redovisade till verkligt värde via resultaträkningen. | ||||||
| Finansiella instruments påverkan på nettoresultatet | 2022-12-31 | 2021-12-31 | ||||
| Kundfordringar | 12 | 4 | ||||
| Räntebärande skulder | −106 | −53 | ||||
| Totalt | −94 | −49 | ||||
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde | Nivå 2 | Nivå 3 | Redovisat värde | Nivå 2 | Nivå 3 | |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 1 | 1 | - | 0 | 0 | - |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå | 1 | 1 | - | - | - | - |
| Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 0 | 0 | - | 0 | 0 | - |
| Villkorade köpeskilingar | 266 | - | 266 | 349 | - | 349 |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå | 266 | 0 | 266 | 349 | 0 | 349 |
| Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen enligt tabellen ovan. För valutakontrakt och inbäddade derivat bestäms det verkliga värdet baserat på observerbar marknadsdata, nivå 2. För villkorade köpeskillingar görs en kassaflödesbaserad värdering, som inte är baserad på observerbar marknadsdata, nivå 3. För koncernens övriga finansiella tillgångar och skulder uppskattas verkligt värde vara lika med redovisat värde. | ||||||
| Villkorade köpeskillingar | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 349 | 86 |
| Årets förvärv | 21 | 251 |
| Omvärdering via resultaträkningen | 4 | 6 |
| Utbetalda köpeskillingar | −31 | −6 |
| Återförda via resultaträkningen | −101 | - |
| Räntekostnader | 5 | 9 |
| Valutakursdifferenser | 19 | 3 |
| Utgående redovisat värde | 266 | 349 |
Redovisningsprincip
Finansiella tillgångar och skulder, in- och utbokning
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder, villkorade köpeskillingar samt derivat. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part i enlighet med instrumentets avtalsvillkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång (eller del därav) tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorat kontrollen över dem. En finansiell skuld (eller del därav) tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt upphör. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Finansiella tillgångar, värdering och klassificering
Finansiella tillgångar klassificeras utifrån den affärsmodell som tillgången hanteras i och karaktären på tillgångens kassaflöden.
Instrumenten klassificeras till:
- Upplupet anskaffningsvärde
- Verkligt värde via resultatet, och
- Verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella tillgångar omklassificeras inte efter det första redovisningstillfället förutom om koncernen byter affärsmodell för förvaltningen av de finansiella tillgångarna.
Klassificering till upplupet anskaffningsvärde sker när den finansiella tillgången innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inkassera kontraktsenliga kassaflöden och de avtalade villkoren för den finansiella tillgången vid bestämda tidpunkter ger upphov till kassaflöden som utgör betalningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp. Tillgångar som inte uppfyller kriterierna för upplupet anskaffningsvärde värderas till verkligt värde via resultatet. Vinst eller förlust på ett skuldinstrument som efter första redovisningen värderas till verkligt värde via resultatet. Koncernen tillämpar en affärsmodell där målet är att inkassera kontraktsenliga kassaflöden för koncerninterna fordringar, kundfordringar, likvida medel, fordringar hos koncernföretag, upplupna intäkter och övriga fordringar. Koncernens finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Det redovisade värdet av dessa tillgångar justeras med eventuella redovisade förväntade kreditförluster.
Finansiella skulder, värdering och klassificering
Finansiella skulder värderas till verkligt värde via resultaträkningen om de är en villkorad köpeskilling på vilken IFRS 3 appliceras, innehav för handel eller om den initialt identifieras som en skuld till verkligt värde via resultaträkningen. Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskuldernas förväntade löptid är dock kort, varför skulden redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Räntebärande banklån och skulder till koncernföretag värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Eventuella skillnader mellan erhållet lånebelopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalning eller amortering av lån redovisas över lånens löptid.
Beräkning av verkligt värde finansiella instrument
Finansiella instrument värderade till verkligt värde klassificeras i en hierarki, baserad på ursprunget av den data som används vid värderingen. I nivå 1 finns finansiella instrument med ett noterat pris på en aktiv marknad. Nivå 2 omfattar finansiella instrument, som värderas baserade på observerbar marknadsdata, förutom ett noterat pris på en aktiv marknad. Nivå 3 inkluderar input, såsom exempelvis kassaflödesbaserad värdering, som inte är baserad på observerbar marknadsdata. Koncernen har för närvarande inga finansiella instrument klassificerade i nivå 1.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar respektive skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar respektive skulder som företaget initialt valt att placera i denna kategori. I den första gruppen ingår derivat om de inte är avsedda för säkringsredovisning. I den andra gruppen ingår villkorade köpeskillingar i samband med förvärv av dotterföretag.
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringars förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Likvida medel redovisas till dess nominella belopp.
Finansiella skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde
Lån samt övriga finansiella skulder t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskulder värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Derivat
Valutaexponering avseende framtida kontrakterade och prognostiserade flöden säkras med valutaterminer, swappar och valutaklausuler i kund och leverantörskontrakt. Ett inbäddat derivat, t.ex. en valutaklausul, särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde, vilket innebär att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivat instrumentet till verkligt värde. Varken terminerna, swapparna eller de inbäddade derivaten i valutaklausulerna säkringsredovisas i dagsläget. Värdeökningar respektive värdeminskningar redovisas som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet.
Säkring av koncernens nettoinvestering i utlandsverksamhet
Koncernen har tagit upp lån i utländsk valuta avseende förvärv av utländska dotterbolag i syfte att hantera exponeringen i nettoinvestering. Koncernen tillämpar kraven i IFRS 9 avseende säkringsredovisning. Koncernen dokumenterar vid säkringens början, förhållandet mellan den säkrade posten (nettoinvesteringen) och säkringsinstrumentet (lån i utländsk valuta) samt målet för riskhanteringen. Säkringens effektivitet dokumenteras även löpande med avseende på ekonomiskt samband mellan de två posterna samt säkringskvot. Eventuell vinst eller förlust på den effektiva delen av säkringen (100%) redovisas i eget kapital via övrigt totalresultat. Vinster och förluster som ackumuleras i eget kapital överförs till resultatet när den utländska verksamheten avyttras och ingår som en del av vinsten eller förlusten vid avyttring.
Till toppen